Eller först kanske jag ska berätta allting som hänt sen vi fick reda på att elisabeth var gravid.
Det var så att elisabeth mådde dåligt hela tiden och hade ont i magen i säkert 4-6 veckor i sträck, så vi bestämde oss för att boka en tid för grav-test, och ja ni vet ju alla redan att det blev positivt hehe :). Vi blev såklart glada eller jag blev iallafall glad hehe, men såklart blev man lite tankespridd på ekonomi osv.
Sen kom de ju att man skulle berätta för sin släkt och vänner hehe och jag kan lova er att jag har aldrig varit så nervös som när jag skulle berätta för min mamma att elisabeth var gravid och jag skulle bli pappa. Jag minns de va på kvällen jag berätta för min mamma och jag hade tvekad och fegat ur 2-3 dagar innan så jag bestämde mig att jag var tvungen att berätta, så jag gick ut och sa till min mamma att sätta sig i soffan (lite onödigt om hon skulle svimma på golvet haha :D) och sen berätta jag då som det låg till och mammas svar var ”skojar du?!” haha, men efter en liten stund när jag hade övertalat henne att det faktiskt var sant så blev hon glad (tror jag) och nu är hon helt galen tillsammans med mormor och min syster som springer alla 3 och kollar på barnkläder och allt annat till barn HELA tiden :). När jag berättat för andra släktingar och vänner har man fått förslag om abort och frågor om hur allt ska gå och att livet kommer bli svårt när man har barn, men jag har tänkt på det och jag menar hade vi velat göra abort hade vi ju redan gjort det, men jag har också fått mycket stöd från kompisar och glada reaktioner och jag känner verkligen att dom accepterar mig som kompis vad som än händer.
Jag och elisabeth får ofta höra att vi är väldigt unga för att skaffa barn, men allt jag kan säga är att jag känner mig inte särskilt ung och jag har gjort mycket i mitt liv innan detta, och livet tar ABSOLUT inte slut när man får barn, tvärtom det är då det börjar, jag kan säga att jag har inte varit så positiv och glad som jag är nu sen jag själv var ett litet barn.
Så fort jag tänker på att jag ska bli pappa så kan jag inte låta bli att le lite, jag kan inte vänta på att få hålla min son i min famn även om jag vet om att det kommer bli många nätter man inte får sova något, men i slutänden är det alltid värt det.
Men nu får detta vara mitt sista inlägg denna veckan eftersom imorgon fyller elisabeth år 😀 och hon ska ha lite vänner och systrar hemma hos sig, så ikväll bär det av till henne, och eftersom hon säger att hon inte kan laga mat (vilket hon kan) så blir det väl jag eller hennes syster som får göra tacosen haha :).
Ha det bra allihopa :). /jonas